Gratisebra.com hittar gratisprogrammen.

Bara bra gratisprogram.

 

När du hittar program antingen på nätet eller på en cd-skiva så möter du oftast beteckningar som shareware, freeware, och demo. Plus en lång rad andra som slutar på "ware" här kommer jag att presentera de vanligaste varianterna - och några som är lite speciella.

Gratisprogram (här kan du läsa mer om gratisprogram)
Program som får användas utan att det kostar något. I vissa fall
vill programeraren trots allt ha betalt, men det är i regel valfritt.

 

Freeware
betyder gratisprogram och att programeraren fortfarande har rättigheterna
till programmet. De som gillar öppna källfiler (open source) tycker inte
om beteckningen gratisprogram. de anser att programeraren inte jobbar fritt
på samma sätt som programerare för öppna källfiler. Vi andra vet att det
engelska ordet free inte betyder fri utan gratis.

 

Adware
Adware (annnonsprogram) börjar bli allt mer populärt. det är en slags
gratisprogram där du "betalar" genom att tvingas stirra på reklam i speciella
programfönster. I vissa fall märker du knappt reklamen, i andra kan den vara
riktigt störande.

 

Charityware
Är ett slags välgörenhetsprogram. Vissa programmerare vill gärna att du betalar
för programmen, men vill inte ha pengarna själva. Ett välgörenhetsprogram uppmanar
dig istället att skänka en summa till någon välgörenhetsorganisation. Oftast kan du
själv bestämma hur mycket du vill betala-och till vilken orginsation pengarna skan gå.
För det mesta är det upp till ditt samvetet om du vill betala överhuvudtaget.

 

Postcardware
postcardware (Vykortsprogram) är nästan gratis. Det kostar ingenting förutom portot
till vykortet, som du skickar programeraren från ditt land eller stad. Då kan han
eller hon se var i världen programmet används. Om du inte gör det händer normalt ingenting.

 

Public Domain
Det är inte alla programtyper som har ware-namn. Uttrycket public domain används inte så
ofta, men det var tidigare det mest utbredda programslaget vid sidan av betalprogrammen.
Public domain betyder att programmet är gratis och att programmeraren har avsagt sig sin
upphovsrätt så att alla får använda det - och dessutom ändra i källkoden.

 

Chocolateware
Diana cassady gillar chocklad och introducerade därför begreppet chocolateware. Om du
gillar hennes program uppmanas du att skicka henne lite chocklad. Men eftersom chocklad
inte tål temperaturvariationer - när det skickas jorden runt - så har den oftast hunnit
smälta och smakar nog inte så gott när det kommer fram till Diana.
Russel Gilbert har därför gjort sin egen variant på temat. Om du skickar honom pengar
så köper han chocklad för dem. Inte för att han gillar chocklad utan för att hans fru
gör det. Och om hon får chocklad så får Russel fortsätta programmera i lugn och ro -
och kan uppdatera det program du just betalat i med chockladpengar.
www.vivaladata.com/chocolate.html

 

Careware
Paul Luthus vill att du ska vara glad. Om du använder hans program ska du sluta gnälla
över hur besvärligt du har det under en timme, en dag, eller en vecka. Du väljer själv.
I stället ska du vara nöjd med det du har för det finns många fler som har det värrre.

 

Beerware
Beerware betalas med öl - givetvis. Om du råkar träffa programmeraren ska du bjuda på
öl, eller ännu hellre skicka en burk lokalt öl hem till programmeraren. Men funkar inte
det så går det lika bra att dricka en öl själv åt honom - om du använder hans/hennes
program.
www.elksoft.de/ProgRunner/Beerware/beerware.html

 

Open Source
( ÖPPEN källkod) var en gång i tiden en mycket marginell programform där användaren
inte bara fick tillgång programmet utan också till källkoden. Med hjälp av källkoden kan en
programmerare göra ändringar i programmet och ta bort eller lägga till funktioner. Men så
valde den finske programmeraren Linus Torvalds att göra operativsystemet linux med öppen
källkod, och under senare år har därför den här programformen blivit mer och mer populär.
Speciellt bland linuxprogrammerarna. Observera att den öppna källkoden inte betyder att
programmet måste vara gratis, eller att programmeraren har givit upp sin upphovsrätt.
Här kan du läsa mer vad öppen
källkod är. Här är ännu en sida om öppen källkod

 

Peaceware
Betala programmet med din eget lilla bidrag till en bättre värld. Guy Tavor ber dig donera
pengar till - elller bli medlem an någon organisation som arbetar för antirasism mänskliga
rättigheter eller fred.
http://www geocities.com/SiliconValley/Haven/6105/

 

Donationware
(donationsprogram) är en blandning av gratis - och spridprogram. Du kan använda programmen
utan att betala, men du uppmanas att donera ett belopp till programmeraren för att han ska
känna sig motiverad att vidarutveckla programmet. Du bestämmer själv hur mycket och hur ofta
du vill donera. Det låter som en osäker affär, men det finns många exempel på att det gett
en rejäl intäkt.

 

Sisterware
Carmelo Farcia har uppenbarligen inte lätt för att träffa tjejer, så om du vill använda hans
program så vill han ha en date med din syster. Hitills är resultatet lite nedslående, och det har
tydligen inte medfört att Camelo fått någon ny käresta. Däremot har han fått massor av
annorlunda e-brev som du kan läsa på hans webbplats.
http://spazioinwind.libero.it/unforgiven


 

Provprogram

Program som du kan pröva innan du köper dem. De har oftast begränsad funktion eller fungerar bara under en testperiod.

 

Demoware
Demoprogram motsvarar till viss del funktionbegränsade spridprogram. Men för det mesta är funktionerna mer begränsade än i spridprogrammen, och ett demoprogram behöver inte registreras. för det mesta ska du istället köpa din fullversion i butik eller via internet. I gengäld får du då programmet i en ask . Det är speciellt pc-spel som görs i demoversion för att du ska kunna prova spelet innan du eventuellt köper det.

 

Shareware

Kallas på svenska för spridprogram. Iden bakom spridprogram bygger helt enkelt på att du ska kunna pröva programmen innan du köper dem. Betalningen gör du normalt elektroniskt och när din betalning är registrerad hos säljaren får du en kod via e-post, som tar eventuella begränsningar i programmet. Det är kanska stor skillnad på hur programerarna erbjuder sina spridprogram. Vissa av denm får du använda under en period, normalt 30 dagar, varefter de kort och gott slutar att fungera. I andra fall är det bara en del funktioner som slutar att fungera, och i ytterliggare fall fortsätter programmet att fungera normalt trots att provperioden är över. En del program använder sig inte av tidsbegränsningar, utan hat istället någon form av begränsningarna i programfunktionerna. Programmet kan användas under obegränsad tid, men du får inte tillgång till alla funktioner förrän du registrerat dig och betalt. Det finns också spridprogram som är gratis för privata användare, men företag och myndigheter måste registrera och betala för programmet. Normalt är spridprogram billigare än motsvarande köpprogram, och desutom gäller en registrering ofta som betalning för kommande versioner av programmet.